IncoNews

CIP och DAP – ganska lika, tills det händer något

Detta case publicerades ursprungligen i IncoNews 2013. Samtliga IncoNews publicerade innan 2020 refererar till Incoterms® 2010.

Är det egentligen någon skillnad mellan CIP och DAP?

Fråga:

Vår leverantör av TV-skärmar i Kina vill byta från DAP till CIP för det har deras bank krävt. Blir det någon skillnad för oss?

CIP och DAP ser på flera sätt lika ut. Det står i bägge fallen en destination efter termen och när man tittar på kostnader för transport och försäkring verkar de i bägge fallen ligga på säljaren. Fast vid närmare studium av tolkningsreglerna i Incoterms® 2010 ser vi att likheten delvis bygger på att vi i dagligt tal felaktigt sätter likhetstecken mellan risk och försäkring å ena sidan och på samma sätt mellan transportavtal och kostnader för transport å den andra.

Den springande punkten vid fastställande av fördelningen mellan parterna av risker och kostnaders är säljarens avlämnande av godset. Avlämnandet är nyckelhändelsen i samtliga leveranstermer. Talar man om risker och kostnader innan man har koll på avlämndet har man börjat i fel ända.

Den stora och avgörande skillnaden mellan CIP och DAP är just avlämnandet. Vid DAP sker avlämnandet på destinationsplatsen, medan vid CIP sker den redan när den förste transportören tar emot godset.

Skillnaden i risk för köparen när det gäller skador och förseningar märks inte minst i vem som blir köparens motpart i ett skadeärende. Vid CIP blir det ett försäkringsbolag där säljaren tecknat försäkring eller transportören som säljaren anlitat. Vid DAP är det säljaren som fullt ut svarar gentemot köparen för vad som händer under transporten.

När det sedan gäller kostnader som uppstår under transporten lägger DAP allt på säljaren. Vid CIP står köparen, efter avlämnandet, för uppkommande kostnader som inte täcks av transportavtalet. Vidare står köparen risken för förseningar under transporten.

Går det då att säga vilken av termerna CIP och DAP som är bäst för säljare respektive köpare? Ja och nej. Som köpare är nog i de allra flesta fall DAP att föredra. Då hamnar överraskningarna på den andra parten.

För säljande företag som tillämpar filosofin “kunden har alltid rätt” är DAP termen att överväga. Har köparen mottagit skadat gods vill säljaren ofta ta hand om skadan för att behålla goda relationer med sin kund. Sedan finns det dock anledning att hissa varningsflagg för DAP. Skälet är att när avlämnandet föregås av en förtullning finns risk att avlämnandet hindras eller fördröjs. Denna varning gäller inte länder i EU eller där köparen är ett dotterbolag eller väletablerad affärsförbindelse. Förtullningen är visserligen köparens ansvar, men förseningar och krångel är i många länder vanligt förekommande.