– förväntningar som stör relationer
Detta case publicerades ursprungligen i IncoNews 2015. Samtliga IncoNews publicerade innan 2020 refererar till Incoterms® 2010.
Delivery Date förekommer i stort sett i alla affärsavtal, men vad betyder det egentligen?
“Delivery” (avlämnande) definieras i Incoterms som när risken för förlust av eller skada på godset
övergår från säljaren till köparen. Inledningvis sägs dock att uttrycket “delivery” har flera betydelser i
handelsrätten och praxis. Det bör tända varningsljus hos säljaren att här kan det uppstå missförstånd.
Inom kurirfrakt är det enkelt: Delivery date är dagen då mottagaren får försändelsen. Självfallet är det
den situationen varje köpare eftersträvar. Inom produktion och handel finns idag krav på precisa leveranstider. I själva verket önskar många motsatsen till EXW, dvs “In Works” respektive “In Shop”.
Delivery date är primärt något som köparen har intresse av och som säljaren har att förhålla sig till.
Hur är det då med delivery date i förhållande till Incoterms och verkligheten? Med verkligheten avses här
köparens förväntningar, vars uppfyllelse är avgörande för fortsatta affärer.
Vid EXW och FCA och FOB är nog leveranspunkten och därmed dagen ganska given för envar. Här
nämns ju överhuvudtaget inget om varans destination. Problemen blir desto tydligare vid C- och Dvillkoren.
C-villkoren, dvs förutom den välkända CIF, även CFR, CPT och CIP, är klassiska källor till missförstånd
när det gäller delivery date. I termen nämns en plats (destination) som dock inte har något att göra med
delivery.
I dessa fall bör delivery date kompletteras med platsen för avlämnadet. Exempel: CIF New York. Delivery Date Göteborg 21 June 2015. Detta är i och för sig inte nödvändigt enligt Incoterms, men säljarens
önskan om att undvika missförstånd och besvikelse hos köparen är incitament nog. Även vägledningen
i regelverket rekommenderar att leveranspunkten specificeras, så varför inte tydligt knyta leveransdagen
till denna?
Som säljare kan uppfyllande av ett leveransdatum under DAP och DAT vara beroende av köparens handläggning av tullklarering i importlandet. I fall där leveransdatum är av stor betydelse för köparen eller
förbundet med förseningsvite kan säljaren på olika sätt försöka minimera sin risk. Ett alternativ är att använda en helt annan punkt än D-villkorets leveranspunkt, t.ex. ankomst till tullområdet eller skeppningsdatum.
Kan man då använda DAP och ange Date of Shipment som leveransdatum trots att leverans ännu ej skett
enligt DAP? Här bör man vara mycket försiktig och undvika begreppet delivery eftersom det i sig har
följdverkningar. Man skulle kunna tänka sig “agreed date of shipment”, fast det fordrar förstås att köparen klart inser vad detta innebär. En sådan variant innebär att säljaren avhänder sig risken för försening
under transport och tullklarering men i övrigt behåller kostnader och risker under transporten.
Däremot ska man inte göra det motsatta vid C-termer, dvs stipulera ankomstdatum som delivery date,
vilket också påpekas i ICC:s publikation Guide to Incoterms.