Fakturans roll i internationella affärer

– lätt att både under- och överskatta

Detta case publicerades ursprungligen i IncoNews 2014. Samtliga IncoNews publicerade innan 2020 refererar till Incoterms® 2010.

I samtliga elva leveransvillkor i Incoterms föreskrivs att säljaren ska tillhandahålla köparen en faktura.
Men det anges inte när fakturan ska utfärdas, eller när betalningsfrister börjar löpa.

Fakturan ska i sig inte tillföra något nytt i avtalet mellan säljaren och köparen. Fakturan utgör mellan
parterna primärt en ”anfordran” som faktiskt är av betydelse vid ränteberäkning, preskription och eventuell
tvist. Fakturan innehåller praktiska uppgifter om hur och när beloppet ska betalas och vad betalningen avser.

Därutöver utgör fakturan i internationella sammanhang en id-handling för godset som efterfrågas av
andra än parterna, såsom tull och andra myndigheter. Detta innebär att fakturan måste åtfölja godset eller
i vart fall finnas hos köparen vid ankomsten eller hos banken vid remburs. Detta gör att faktura oavsett
leveransvillkor normalt utfärdas senast när godset lämnar säljaren. När fakturan inte har funktionen av
anfordran om betalning utan endast för information gentemot andra än köparen, kan den ha beteckningen
Pro Forma.

Olika länders krav på fakturan kan göra det svårt för ett företag att standardisera sin fakturautformning.
Det som är rätt till Canada kan bli helt fel i Brasilien. Exempelvis kan ett krav på att varje fakturarad måste
ha uppgift om ursprungsland och HS-nummer innebära en manuell rutin förenad med extra kostnader.
Transportörer har dåliga erfarenheter av stopp i tullklareringen och har därför i flera fall för säkerhetys skull
infört generella krav på fakturautformning, som kan vara strängare än det aktuella landets bestämmelser.

När det sedan gäller betalningsfrister, som 30 dagar, är det sällan det avtalats om från vilken tidpunkt
fristen ska räknas. I brist på annat får man lämpligen utgå från leveranspunkt enligt respektive villkor i
Incoterms. Om leveranspunkten ligger nära köparen som vid DAP får denna punkt betydelse vid långa
transporter. Går godset med landsvägstransport inom Europa eller flyg kanske det inte har någon större
betydelse om betalningsfristen från leverans i realiteten blir 27 eller 30 dagar. Är det däremot frågan om ett
DAP-villkor till Fjärran Östern per båt får man flytta fram betalningsfristens starttidpunkt, som motsvarar
tiden för transport till destinationen. Skeppningsdag är en tidpunkt som kan verifieras av tredje part, varför
det är en lämplig utgångspunkt för betalningsfrist.

Frågan om när en faktura ska dateras är den allra enklaste att besvara. En faktura ska alltid dateras med
dagen för utfärdandet oavsett leveransvillkor.

Vid leveransvillkor som FCA och C-termerna ligger leveranspunkten vid överlämnadet till förste fraktförare,
vilket innebär att betalningsfristen vid långväga transporter kan starta långt innan godset nått destinationen.

En ytterligare fråga gäller när fakturan får bokföras som intäkt hos säljaren. Svenska och internationella
bokföringsregler följer Incoterms i betydelsen att leveranspunkten är avgörande. Exempelvis skulle en
faktura för en DAP-sändning till Malaysia utfärdas vid utskeppningen från säljaren men får bokföras som
intäkt först när godset nått destinationen. Detta har främst betydelse för noterade bolag.